Porslinsfasader kan användas till att täcka över eller dölja fyllningar som har blivit fläckiga eller missfärgade.

Porslinsfasader kan användas när tänderna är fläckiga eller missfärgade av t ex. tetracycline, fluor eller trauman och där vanlig tandblekning inte räcker till.

Porslinsfasader är ett alternativ till tandreglering som t ex. att stänga stora glipor mellan tänder (diatem) eller rätta till sneda tänder utan att du behöver använda tandställning.

Tidigare försök till estetisk bonding kan oftast maskeras med tandfasader.

Tandfasader mycket lik en naturlig tand.

Tandens emalj är inte helt solid utan är bara ett yttre genomskinligt skal. Detta betyder att när en ljusstråle träffar tandens yta, kommer ljuset inte att reflekteras bort, utan istället genomborra emaljen och reflektera dentinet som finns bakom emaljen. Det är dentinet i tanden som ger tandens vita färg. Att emaljen är genomskinlig är en viktig del som ger tändernas dess karaktäristiska utseende.

Historiskt sett har tandläkarna bara haft tillgång till ett halvgenomskinligt material vilket gjorde att det mesta av ljuset som strålar mot emaljen reflekterades tillbaka innan den nådde dentinet. Resultatet blev ett bättre tandutseende, men såg ändå onaturlig ut.

Ljuset som lyser på dagens typer av tandfasader genomtränger fasadens yta och därefter reflekteras tillbaka när den har träffat den ogenomträngliga bakomliggande dentinet. Denna genomskinlighet får tanden ett väldigt naturtroget utseende.

Tandfasader står emot missfärgningar och fläckar bättre än andra bondingtekniker, eftersom fasadens yta är täckt av ogenomtränglig porslin.

<< Introduktion

Nackdelar med tandfasader >>